Ja, igår hände det äntligen. Vi klippte fåren. Ni kan inte ana hur mycket jag har väntat på det. Men så när man nästan hade fivit upp hoppet om att vara här när det sker så sker det faktiskt.

Det var ju förståss inte så roligt att behöva gå upp klockan halv åtta en lördagsmorgon och sedan gå ut och fösa ihop fåren, men sånt får man ju leva med. Ja vi började alltså med att försöka få in fåren i "the yards" (Jag vet inte vad det heter på svenska..). Vi hade stora problem och till sist fick vi ta vallhundarna till hjälp. När de äntligen var inne så skulle vi börja med att klippa de stora fåren. Då hade vi problem med att skilja lammen från de stora. Och då äntligen kunde vi börja klippningen. Vi använde en elektrisk fårsax. Efter en liten stund blev det min uppgift att sortera ullen i kort, långt och skräp. Det tog en liten stund innan man visste skillnaden på allting. När vi hade klippt ungefär fem av fåren började det regna, så då blev det bara att försöka få in dem i ett av husen, vilket betydde att de ska släppas ut och fösas en gång till. När vi väl hade dem inomhus fick vi börja springa runt och söka efter all utrustning som behövdes. Till sist hade vi allting och kunde återgå till klippningen. Det var svårare att klippa och sortera inomhus eftersom det var mindre rum att arbeta i. När det var två stora får kvar var det vår tur att försöka. Det var bara Nathalie och jag som gjorde det. Jag var literädd fär att klippa i själva skinnet på fåret så det fick lite längre hår på området jag klippte. Ooops.. Ah, well, shit happens.
När vi var klara med klippningen och hade allting bortstädat fick vi gå in igen. Mina händer stank av får riktigt ordentligt och min svarta fleecetröja var inte svart längre, den var vit. Jag vet i alla fall tills nästa gång vad jag ska klä på mig.

Fårklippningen var för mig en väldigt intressant erfarenhet som jag förhoppningsvis får användning för igen. Och fårklippning måste man ju nog få erfara när man är i ett land där de har flera får än männinskor.

♥ NZ ♥