Idag for Julia och jag för att hämta upp våra tröjor som vi ska ha på Triathlon på söndag. Vi visste att de hade klantat sig riktigt ordentlig när de hade printat för de hade inte bara printat bokstäverna utan långa fula rektanglar utanför bokstäverna också. När vi kom hem med dem och tittade lite noggrannare på resultatet såg vi att de hade stavat fel till på köpet! Gissa om vi blev riktigt arga!

Här är E-mailet som Julia skickade dem när vi kom hem:

hello... we wanted you to do tshirts for the masterton triathlon for us-cat,mel and julia---remeber??
then we wanted to pick them up the first time and u did that stuff with the white under the red-what we never
wanted! you didnt even call us! then we took them for 10 instead of 20$ and at home we see that fucking big 
mistake!!! we are the fuck  not impressed!!!! very bad work! we wont come bacK! and for that shit u did-u should
at least of make us one for freee!

 
 
can u find the faults !???!

Vi blev nog riktigt arga! Så nu vet vi tyvärr inte vad vi ska göra.. Förhoppningsvis kommer vi fram till något.



Bedrövligt!
Uppdatering:
Mailet verkar vara lite hårt och väldigt fult i språket, vi har nu senare ursäktat detta och vi har ordnat så att vi ska
borda få pengarna tillbaka. 

Denna låt är riktigt populär i USA för tillfället. Sångaren har Samoiskt (?) ursprung men är uppvuxen i Auckland. :)

http://www.youtube.com/watch?v=nUwH4acL_hk

Idag var jag på en auktion igen. Jag började fundera på vad de egentligen gör med saker de inte får sålda på en auktion, eller om de som håller auktionen inte får in tillräckligt med pengar på den. Vad händer då?
Sakerna man inte får sålda går det ju förstås att försöka prångla ut till eftersläntarna för en billig peng. Jag undrar vem som köpte det sista "skräpet" idag..
Men om de som säljer sakerna inte får in tillräckligt med pengar på auktionen, vad gör de då? Det skulle ju vara hemskt. T.ex. om man säljer en dyr kinesisk porslinsvas (kommer väl aldrig att hända men..) och ingen vill ha den, så någon förbarmar sig och köper den för 5€, vad gör säljaren då? Han hade ju säkert förväntat sig åtminstone 500 € för den. Snopet.
En annan ganska lustig sak jag kom på idag också var att de som ropar ut priset oftast har en hög och skarp röst. Är det för att det ska höras överallt? Och hur kan de se alla som ger bud? Och om köparna bara ropar ut budet, hur vet han då vem som ropade vilket? Hela den här auktionsgrejen är väldigt råddig, men ändå tycker jag jättemycket om dem.. Underlig figur jag är..

Jag skulle vilja gå på en slags klädauktion en dag. Bara föreställ er vad man kunde hitta där. På det viset är auktioner bättre än second hand butiker. I butikerna måste man gräva själv långt bakom för att hitta vad man vill ha, men på en auktion hålls allting upp så att man ser sakerna. Det kan ju förstås också leda till att flera vill köpa saken i fråga, men desto nöjdare är man när man faktiskt vann fighten. Man känner att man har gjort mera för föremålet om man faktiskt har lagt bud på det och inte bara betalat priset på prislappen..

Min slutsats är alltså: Mera auktioner åt folket!

Alla har vi väl råkat ut för personer som säger att de ska komma till ett speciellt tillfälle, men när den dagen kommer dyker de inte upp av någon outgrundlig orsak. Sådana personer är grymt irriterande.
Jag måste tyvärr erkänna att jag var en av dem när det kom till födelsedagskalas när jag var yngre. Jag blev oftast inbjuden på födelsedagskalas när jag gick i ettan, tvåan och trean. Jag ville nog alltid gå på kalasen, men pga att mitt minne var så dåligt glömde jag alltid bort att visa inbjudningen för mamma, vilket resulterade i att jag alltid glömde bort kalaset. :( Jag ber jättemycket om ursäkt för detta beteende. Jag kan dock stolt säga att jag har förbättrat mig enormt! :D Om ni någon gång tycker att det händer ofta, tänk då på att det var mycket värre medan jag var yngre..

Min poäng i detta är alltså, personer som lovar att de ska komma till ett evenemang eller liknande, men inte kommer, är väldigt irriterande och kan i många fall skapa väldigt mycket problem. I vissa fall är det ju arbete som ska utföras och om man då har räknat med att personen ska komma, och han/hon inte kommer måste man ju skaffa "krispersonal" vilket tar tid och energi av initiativtagarna. Ingen blir heller riktigt på gott humör av detta uppförande. När ska folk lära sig att när man har sagt att man ska komma är det meningen att man ska komma? Förhoppningsvis sker det inom den närmaste framtiden, på det viset skulle vi slippa en del av dagens stress och möda tror jag. Dags att lära sig, folket?

Cattis goes modeblogg!!..

Jag blev grymt inspirerad av H&Ms höstsäsongskläder och jag önska nästan att jag var hemma i Finland så att jag skulle kunna gå och köpa dessa söta och fina klänningar.



Redan från början förälskade jag mig i denna gröna lilla klänning. Det är just typiskt att den inte är en sommarklänning så att jag skulle kunna använda den här också, men det är ju förstås omöjligt eftersom jag inte har en!!



Detta var för mig en partyklänning. Den är ganska cool med den där dragkedjan hela vägen på framsidan.



Jag har blivit en liten aning gammaldags medan jag har varit här också, så denna klänning tilltalade mig riktigt mycket. Jag tycker om den gråa enkelheten..

Alla dessa klänningar var favoriter. Vill ha!!!

Jag har också bestämt mig för att skaffa en kappa när jag kommer hem, en höstkappa alltså. Jag hittade två styckna som jag skulle vilja ha, men jag tror de bara får fungera som guidelinjer för vad jag köper. Ni kan ju gärna hålla ögonen öppna åt mig i alla fall efter dessa två eller liknande:



Denna gråa är min favorit. Den är enkel men ändå inte med de där små puffaltiga ärmarna. Jag tycker också om de tre knapparna riktigt under kragen. Den är stilfull helt enkelt.



Denna kappa är lite mera "flickaktig", men jag tyckte om utseendet från sömmen och uppåt. Jag skulle nog kunna skippa pälskragen, men den är helt söt!!

Ni som känner mig bra vet att jag är riktigt in för det här med klänningar och kjolar, och ni som inte visste: Nu vet ni. :) Därför har jag också lite kjolar jag tittade på:



Grön (en av mina favoritfärger) och enkel. Det går att fixa många intressanta outfits av denna. :)



Den andra av mina favoriter är, tro det eller ej, rosa! Jag tycker normalt inte om rosa, men denna kjol är ju för söt! Den kommer nog att lysa upp höstmörkret (eller det kanske lider mot vintermörkret nu) för många glada flickor och damer. Jag hoppas att ni alla uppskattar det lilla ljus som faktiskt kommer igenom mörkret!

Det lilla extra kom i form av ett par söta små handskar, perfekta för lite kyligare morgnar när man kör bil till skolan eller jobbet:



Tja, jag skulle ju ha kunnat använde dessa hanskar när jag körde till skolan om jag skulle ha varit hemma, men det skulle ju förstås ha hjälpt mycket om jag skulle ha haft körkortet då också! Jag kan nog lova att jag inte skulle ha klätt på dessa hanskar om jag skulle ha kört motorcykel, alltför kallt för mina händer. Om mamma skulle ha skjutsat mig kanske jag skulle ha kunnat använda dem, men då är jag ju för lat för att promenera hem från skolan också. Problemet består..

Vad dycker ni nu då, skulle jag klara mig som modebloggare eller är jag bara för oorginell när det kommer till kläder? Personligen håller jag nog på det senare med tanke på att jag oftast klär mig i jeans och en tröja, oftast min favorit; huppari. Samma stil, dag ut och dag in. Jag intalar mig själv att jag inte har så mycket val för att det är för kallt, för vått eller för opraktiskt att klä mig i någonting annat. Jag är en ganska praktisk flicka när det kommer så långt. Men man kan ju alltid drömma, vilket jag nog kommer att fortsätta med i resten av mitt liv.

Idag har vi framfört våra clownacter för Primary school kidsen. De älskade showen!! Och de minsta tyckte jättemycket om att leka med oss efteråt medan de väntade på sin lärare. :)
Hela showen gick bra. Den blev ganska kort med tanke på att vi inte är så jättemånga i dramagruppen. Den skulle ha varit längre om alla skulle ha kommit,m en det var åtminstone tre personer som inte dök upp. Sådana personer är irriterande, men det kommer antagligen mera om det senare :P

Jag tyckte riktigt bra om att vara clown, och jag skulle kunna göra det igen.. bara jag inte behöver fundera ut clownakten själv.. :) För en gångs skull ska jag lägga upp en bild här, denna gång på mitt clownansikte :D



Sådär såg jag ut idag när vi for till Primary school. Ganska simpelt, men det fungerar :)


Under denna lilla stund som jag har skrivit detta har jag kommit fram till många nya ideer till inlägg. Dags att börja vara kreativ :D

Jag var just uppe och jagade ut några spindlar från Julias och mitt rum. Hon är riktigt rädd för spindlar. Hon vägrar att sova i detta rum nu bara för att jag inte är 100% säker på att spindeln är ute.. suck... man vänjer sig efter ett tag :)

Jag har börjat fundera över det här med tatueringar nu. Julia har bestämt sig för att "utöka" sin tatuering så vi for och beställde en tid idag. I går kväll satt vi vid tre datorer och tittade på olika tatueringar. Melissa skulle vilja ha en vit tatuering, vilket jag tycker låter vettigt. Om man inte riktigt tycker om den syns den ju inte så bra ändå. Det är mest bara som ett liter ärr..

Vad jag funderar mest över är att varför skaffar man en tatuering? "Jag vill bara ha en". Kan man inte vara nöjd med utseendet på sin kropp utan extra bläck på den? "Man kan visa upp sin tuffhet, våghalsighet,..""Man bara vill det" Räcker det inte med en tavla på väggen? "Men då har man ju den inte med sig hela tiden". Ibland skulle jag själv också vilja ha en, men när jag tänker över att jag kanske inte vill ha den senare i livet och det är svårt att få bort dem tänker jag om. Vad gör man om man inte riktigt tycker om sin tatuering? "Lever med den i alla fall". Man måste ju leva med den resten av livet.. Nu för tiden finns det ju förstås laser som kan ta bort tatueringar, men det är inte alla gånger det fungerar plus att det lämnar ärr efter sig i alla fall..
Och vad om man skaffar en tatuering medan man är ung. När man blir gammal och "skrynklig", vad gör man då? "Lever med den, kanske ångrar sig, men för sent". Den sitter väl knappast lika fint då som när den var ny. Vad tänker man i en sådan situation? "Shit happens"

Jag tycker oftast om bilderna man tatuerar in, men jag vill inte ha allihopa på min kropp. Jag tror nog att jag kommer att bara rita av bilderna och spara dem i ett häfte eller en bok av nåt slag, och titta på dem när jag vill. De är ju oftast vackra i alla fall. Men jag tycker inte om bläcknålar innanför min hud. Inga bläckbilder på min kropp, tack!

Jag tänkte ta och dela med mig av dem här och nu. Jag tror de kommer från saker jag fick innan jag for iväg till Nya Zeeland.

• "Vänskap utan förtroende är som en blomma utan doft"
  - Jag tycker detta är riktigt bra, kom ihåg det alla!

• "Allt är möjligt, endast du sätter gränserna"
  - Detta är antagligen orsaken till att jag faktiskt är i Nya Zeeland just nu

• "För att lyckas måste man ta risker"
  - en annan av mina orsaker att komma hit

• "Njut av nuet, det går inte i repris"
  - Jag lovar att försöka det bästa jag kan, det är dock inte så lätt alla gånger

• "If you don't know where to go, just follow your nose"
  - från Lord of the Rings. Jag tycker jättebra om detta citat, jag tror att det speglar mina tankar ganska mycket. Jag bara önskar att jag kunde leva på samma vis i verkligheten
  
  
• "It is a dangerous business,
  going out your door.
  You step onto the road,
  and if you don't keep your feet
  there's no knowing where you might be swept off to"
  - ännu ett citat från LOTR. Glöm inte bort detta alla ni som, liksom mig, söker nya äventyr.

Och så några dumheter vi har kläckt ur oss genom åren:

• "E låftar daggmask"
  - Jonna (?). Visar hur smarta vi människor faktiskt är + vår humor medan vi är på resa tillsammans
  
  
• "Alltså, je zebror svart me kvita riendär elå kvit me svarta riendär??
  - Di je brun, fast in disguise.."
  - Sådär kan det gå då, Azra och Sofia. Djupa tankar på resor. Jag tror dessutom att jag har svaret nu: De är vita med svarta ränder..
  
  
• "Vi je mitt emot Bjon, fast op andra sidon!"
  - Vår smarta Johanna i sitt esse. Det är inte lätt att vara blond både till utseendet och i själen.

Det var alla citat jag har på lager för tillfället, jag hoppas och tror att jag kommer att komma med ett nytt citatinlägg, med dumheter personer härifrån har kläckt ur sig! =)

Love ya all!

---

Uppdatering: Läste just Azras kommentar, om hon minns rätt var det Jonna som kläckte ur sig daggmasken :)

Vi har en ny busschaufför. Den "gamla" ska in på en operation så vi har en "vikarie". Normalt tar det ca 30 min att komma till och från skolan med bussen. Idag tog det 40-45 min per resa. Vi blev uppskrivna som försenade av vår formteacher pga att bussen var sen till skolan. På vägen hem var vi tvugna att säga till själva var vi skulle stiga av, och då såg jag på vilket vis den nya chauffören satt och körde. Han satt lutad ÖVER ratten. Inte bra. Vi kom fram till att det antingen är första gångerna han har kört en buss eller så är det en VÄÄÄÄLDIGT lång tid sedan sist. Varför lägger de en sån chaufför på gänget som det tar längst tid till att komma hem för??

Jag har egentligen ingenting att skriva om idag, men det känns som om jag måste skriva i alla fall. Jag skulle egentligen borda skriva i dagboken, men jag orkar inte. Vill någon komma hit och göra det åt mig, snälla??

Sedan sist har jag köpt mig en ny skolväska. Jag har äntligen kommit fram till att min gamla är för liten. Den nya är helt svart, men jag ska skaffa mig en vit textilpenna och börja skriva dumma citat på den, så jag skulle jättegärna ha en kopia av våra orkestercitat, Jessica.. :D Speciellt de med "laande star still" (elå kva e vaa) och "Bruna zebror".. TACK! :D Förhoppningsvis kommer det mera dumma citat från folket här nere så jag har något att minnas när jag kommer hem också. :)
Men nu ska jag gå och spela lite duktig...uppdatera dagboken :D