Känner mig övergiven

Alla har övergivit mig. Eller i alla fall känns det så.

Mother Courage blev det inget av idag, eftersom största delen av medverkande jobbar en dag som denna. Så dit for den planen. Sedan hoppades jag kunna möta upp med mina vänner efter Mother Courage, men jag har inte alls hört från någon av dem sedan jag skickade och frågade. Jag skickade ett SMS till en av mina bästa vänner i morse och har fortfarande inte fått svar på det, så jag antar att hon jobbar, annars är jag övergiven. Jag skickade till min lärare för en stunde sedan och har fortfarande inte fått svar, och hon har alltid telefonen nära till hands.

Så nu finns det bara två alternativ (i alla fall i min värld): Antingen har de alla övergivit mig (inte troligt) eller så har de alla gått ihop och fixat något roligt att göra, kanske i morgon (mycket trevligare tanke).
Jag vet att jag ska ut med Kendall i morgon, så då är det i alla fall inte så riktigt tråkigt då i alla fall.

Nu ska jag fortsätta min tröstätning av inte så god choklad (saknar finska Fazer blå, i stort sett alla som kom hit senast är menade som presenter).


Saknar


Måste duga...

(bilder från Google)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Det är alltid trevligt med lite kommentarer, lämna gärna en efter dig innan du går

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback